Det är när de tar slut som de roliga kan börja. Det tar tid, de tar kraft de tar liv.
Kan inte med ord beskriva hur stolt jag är över mig själv just nu. Som en liten liten droppe regnt landade jag på flygplatsen i England, utan någonting. Jag hade ett hostel och Angie bokat i 3 dagar, inte heller med en bra flytande engelska å några värst bra bartenderskills. Nu snart 3 månader efter så står jag och jobbar som bartender på ett utav Londons bättre ute ställen, som idag hade runt 700 gäster. Jag pratar engelska med folk som jag inte känner, ( jag är jätte osäker på min engelska.. så de e stort ) jag står å jobbar som en bartender i baren, folk kommer faktiskt fram till mig och ber mig göra deras drinkar igen för att de var så goda. Jag har en lägenhet och ett jobb, och på nytt har jag lyckats skapa mig ett liv i ett annat land. Dessutom börjar jag känna mig mera och mera hemma på jobbet, ( kanske kan bero på att ja spenderar alla mina vakna timmar där nu... ) tror nog detta kan sluta någorlunda bra trotts att de första dagen började med att vi båda satt på Hostelet och grät och definitivt skulle boka biljetter hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar