Likt en buss som passerar en springande passagerare vänder jag min rygg emot mitt förflutna. Jag hinner inte med någonting längre.
Du är en av tusen hon är en av hundra och jag är mig själv. Vi är oss och oss är alla. Dessa ständiga tankar som passerar förbi börjar bygga sig ett bo långt uppe vid mitt liv. Vad händer nu, vad skulle ha hänt och vad komma skall? En mängd frågetecken bildar ett tomrum ovanför min sömn, jag kan inte längre känna trygghet i det som en gång var mitt liv. Tänk vad som snart kommer att hända allt som höll mig fast kommer att släppa bara så där på en vecka.
Där kommer jag stå helt själv utan mina stödhjul, som en nyfödd zebra som kämpar sig upp på sina bara ben för att fly nästa fara som i savannens hetta lockar.
Lejonen bara ryter medan jag själv kämpar mig upp för att hitta mitt mål i mitt liv.
Vad vill ja egentligen? Jag måste själv inse sanningen i allt falskt jag bygger upp.
Ett liv med vardagar i skit och helger med mera sprit. Det fungerar inte.
Hitta ett mål.
Det är vad jag skall göra.
Hitta ett mål.
Tiden är mitt liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar