Jag förtränger det bäst med ett leende och ett skratt, det löser sig. Det gör de alltid. Men bakom ridån riggas varje ny scen upp i en mardröm jag hellre hade levt utan.
Hoppas på en finare dag imorgon, men då kanske de redan är försent.
Som en envis jävel går man långt här i livet, jag står för den jag är, och jag är den jag vill vara.. oavsett om det för tillfället inte är den ni vill att jag skall vara. Smärta gör dig stark.
1 kommentar:
<3
Skicka en kommentar