03:12

Jag önskade att jag kunde flyga på moln och att ingenting kunde få mig att våga vända om... men just nu sitter ja här själv i mörkret och vet inte vad ja skall ta mig till. Jag gråter bara i regnet, jag gav er allt ja kunde, ni gav mig inget alls. Men nej jag lackar ej, jag bara tackar dig. Jag gråter bara i regnet, super stolt. Baby tänk ändå om de var så enkelt. Varför vill du stå med mig i regnet? Jag håller på att tappa de, känns inte alls som jag fatta de. Allt jag lever för känns helt plötsligt som bort blåst, har ingeting att leva för och ingenting att spela för. Har tappat de. Känns helt meningslöst att ens behöva dra sig upp ur sängen. Varför? Vet du vem du är, då vet du inte vem jag är.

Känner mig helt tom.