19:02

Jag önskar jag vore som dig, lite extra saltig utan några som helst problem. Flyga genom livet utan ångest och oro, och allt på vägen som man fångar är stavat med två, ro ro ro. Hänga vid spegeln och vara nöjd över det man ser, eller i alla fall försöka att le. Inte bry sig om vem man sårar när och var utan bara önska att allt som man inte ser är flera och mera problem. Kunna öppna upp en ny sida men lika snabbt göra de till fler och på en timme glömma av allt man gjorde och mycket mer. Jag sa att jag önskade, nu vill jag vara. Motsatt sida, avig sida rutten sida, vem tror du egentligen att du e? Likt tågen som rullar vid min sida känner jag din skugga vid mig. Ett felsteg och tåget spårar ur det var så jag sa. Det här med livet är en lustig visa. En dans på rosor? Vem fan sa de, visst svåra steg dem har jag stött på men rosor och lena ben? Det är ett enda sken som bedrar. Klingande spel en tärning och flera möjligheter. Vad fan är det vi egentligen ser? Du sa ett liv, jag sa fler, du sa ge mig ditt, jag sa ta ditt. Bara känslan av att sitta och klinga tätt och snett på mina tangenter ger mig en avgudande smak av frihet, tänk så mycket fel och rätt det egentligen finns. Och att bara sitta och suga på min karamell om livet ger mig hopp om att någon gång på resan genom det som stavas med tre, hitta en karamell som aldrig tar slut. På min lilla resa genom stan. Stanna upp, hitta rätt och sedan fylla asken med fler och fler. Jag vill ha ett mål med mitt mål, jag är redan inne på min refräng, men har svårt för att sjunga den igen. Jag vill hitta ett mål med mitt mål. Ett liv som ingen annan kan få.

- Maggie Mahmoudi