De tiderna är förbi, de stack för länge sedan...
Jag är en person, fast innerst inne skulle jag velat vara 100. Tiden då jag var liten är förbi, tiderna då jag levde ett ovetande liv. Allt har helt plötsligt förvandlats. Var är jag nu, men framförallt vem var jag då och vem är jag nu? De dagar som sveper förbi det är livet vi pratar om. Lika snabbt som man föds är man död. Vänner och familj skapas på ett stadium utav ett kapitel i en bok. En bok som formar oss år för år, ger oss erfarenheter och ibland till och med en ny bok att öppna. Jag har en sak klar för mig, jag använder mig sällan utav två böcker. Jag gillar att läsa en åt gången, i så fall avslutar jag mitt kapitel och tackar för boken, tar en ny, öppnar den och läser den oavsätt jag gillar den eller ej. Jag gillar min liknelse om livet i en bok. Det känns äkta, för jag är den enda som skriver boken jag själv läser, och när jag ger upp eller vill gå på en nystar då lyfter jag bara undan min bok slänger pennan och hittar en ny historia och dröm att fortsätta leva på och följa lika starkt som jag går. Jag är jag var jag kommer alltid att vara Maggie Mahmoudi i en större eller mindre skala.
2 kommentarer:
Men vi klara oss bra ändå Mägs ;D
Bokliknelsen = mycket bra ! Men det hemskaskte vore ju om hon säger att han var jättebra hahahha
Skicka en kommentar